Två ord för två olika dagar, tisdag och onsdag. Det visade sig att halvdagarna började igår så jag hade hela måndagen för mig själv som vanligt och alla i huset var hemma så det var en välidigt slapp dag. Igår så hade jag hela fyra barn att ta hand om. När barnen hoppade av bussen så frågade chauffören om jag var säker på att jag inte ville ha några fler, nejtack tror att fyra räcker gott och väl. Som tur är så var det soligt och härligt ute så jag hade inga problem med att hitta på saker med barnen. Dom stannade frivilligt ute hela dagen och vi hann även med en promenad runt sjön med Petronella. Det var ett helt dagis som var ute och gick kändes det som. Fem barn, tre hundar och två au pairer, inte illa. Kuligt var det iallafall och barnen lekte i skogen medans jag och Petronella stod och pratade, vi har nog världens mest chilla jobb. Sedan var det Lacrosse time för min lilla kille. Bättre väder idag än förra veckan så kunde stå ute och titta på honom ett tag. Han är så himla nervös av sig och vill alltid kunna se bilen och mig plus att han vill att jag säger till om jag ska gå någonstans, undrar vart han fått detta ifrån. Påminner lite om hur jag kunde vara så på ett sätt förstår jag honom, han växer nog ur det så småningom. 

Kvällen spenderades med Petronella och Isabella i Newark på ett litet fik och sedan hem till Petronella för att hjälpa henne packa inför Florida. Hur ska jag klara mig utan min granne i 10 dagar? Får göra mitt bästa och saken blir lättare när jag vet att Lotta kommer i helgen, FF i mitt hus, kommer bli sjukt skönt!

 

Den dåliga dagen är idag men kan dock inte sätta fingret på varför. Är bara på allmänt dåligt humör och kan konstatera att jag vaknat på fel sida. För lite sömn kanske? Who knows. Vädret är fint men blåsigt så vettetusan vad jag och killen ska hitta på när han kommer hem, vilket är om typ en halvtimme. Jag hoppas på att bli på bättre humör under dagen, förhoppningsvis kanske killen kan fixa det om han är på sitt underbara humör som han har ibland. Håll tummarna för det! 

 

Annars har det inte hänt alltför mycket om man säger så, fortfarande ont i halsen så har bara blivit långa sköna promenader, funkar det också!  Har förresten glömt berätta att hunden nästan är rumsren nu! Jag såg till att pappan i huset fick sig en liten "utskällning" av Petronellas värdpappas mamma som haft hundar hela sitt liv. Hon sade allt som jag velat men inte vågat säga och han tog verkligen åt sig, ÄNTLIGEN! Så nu går vi ut med honom varanann timme och har en liten tavla som vi kryssar av allt han gjort och inte gjort på. Sjukt roligt men behövligt i denna familj. Väldigt skönt för mig att slippa var irriterad på familjen och tycka synd om hunden som var inne så mycket. Håll tummarna att det fortästter så som det gjort, bara en olycka på en vecka, hejja Cato!

 

Hare gött hejj sålänge <3